Så här kan en förfrågan se ut
“Vi behövde riva en äldre betongtrappa och ett slitet entréparti där sprickor, sättningar och lösa delar gjorde ytan svår att använda. Målet var att få bort hela konstruktionen på ett kontrollerat sätt utan att skada fasad, intilliggande mark och anslutande ledningar.”
Så genomfördes rivningen av betongtrappa och entréparti i Sundbyberg
Rivningen omfattade en gjuten yttertrappa med tillhörande vilplan och ett äldre entréparti på framsidan av en bostadsbyggnad i Sundbyberg. Konstruktionen hade fått tydliga frostsprängningar i trappnosarna, flera genomgående sprickor i vilplanet och mindre sättningar närmast huslivet. Arbetet inleddes med avspärrning, täckning av närliggande fasadpartier och kontroll av anslutningar mot sockel, dagvatten och marksten så att rivningen kunde delas upp i rätt ordning.
Betongen sågades först upp i hanterbara fält för att vibrationerna skulle hållas nere mot grund och putsade ytor. Därefter bilades trappstegen ned successivt uppifrån och ner. Armeringen kapades i etapper i takt med att sektionerna frilades, och löst rivningsmaterial sorterades direkt på plats. Entrépartiets kantbalk och anslutande betongplatta togs bort sist, efter att infästningar mot sockeln hade lossats försiktigt. Resultatet blev en ren och jämn yta där underlaget kunde besiktigas inför kommande återuppbyggnad.
Indelning i etapper minskade risken för skador intill huset
Den befintliga trappan var ungefär 2,4 meter bred och bestod av fem steg samt ett vilplan på cirka 6 kvadratmeter. Under betongen låg ett äldre bärlager med varierande packning, och när de översta delarna hade avlägsnats syntes även partier med porös kantbetong närmast ytterhörnen. Därför delades rivningen upp i mindre sektioner i stället för att hela konstruktionen bröts loss i ett stycke. Det gav bättre kontroll över hur lasten släppte och minskade risken för att omkringliggande mark skulle följa med.
Skydd av sockel och fasad
Mellan trappans överkant och fasaden fanns en smal fog som tidigare hade lagats flera gånger. Den foglinjen öppnades först mekaniskt så att betongen inte drog med sig puts eller sockelskikt vid bilningen. Skyddsskivor sattes mot de mest utsatta partierna, och rivningen närmast huslivet utfördes med mindre maskin och handhållna verktyg. På så sätt kunde de sista 10 till 15 centimetrarna tas bort med högre precision.
Hantering av armering och underbyggnad
Armeringsjärn påträffades både i stegen och i vilplanet, huvudsakligen i dimension runt 10 millimeter. Efter friläggning kapades stålet löpande för att undvika ryck i konstruktionen. När betongen var borta rensades underbyggnaden ned till fast nivå, löst material schaktades ur och ytan justerades så att kvarvarande underlag blev jämnt inför nästa byggskede. Allt rivningsavfall lastades ut separat som betong, armering och blandat restmaterial.
Tekniska hänsyn under rivning av entréparti
Entrépartier nära husgrund ställde alltid krav på kontrollerad rivning, särskilt när äldre konstruktioner hade byggts i flera omgångar. Här fanns skarvar mellan gjutningar som inte syntes ovanifrån men blev tydliga när ytskiktet öppnades. En del av plattan hade dessutom svag lutning mot huset, vilket förklarade tidigare fuktbelastning vid sockeln. Efter rivningen kunde fallet kontrolleras tydligare och förutsättningarna för en ny lösning förbättrades.
Regler och säkerhet på plats
Arbetsområdet hölls avgränsat under hela perioden och rivningen planerades med hänsyn till damm, buller och materialhantering enligt Arbetsmiljöverkets krav för byggarbetsplatser. Transportvägar hölls fria och tunga delar lyftes ut i mindre fraktioner för att undvika onödig belastning på gångytor intill entrén. När rivningen var avslutad städades ytan ren, skarpa betongkanter knackades bort och den frilagda marken lämnades överskådlig för fortsatt projektering.

Liknande rivningsarbeten vid entréer och trappor
Rivning av betongtrappor och entrépartier brukade omfatta sågning, bilning, friläggning av armering och borttransport av tunga massor. Arbetet behövde ofta anpassas efter hur nära konstruktionen låg fasad, sockel, markledningar eller intilliggande stenläggning. Särskild hänsyn krävdes när äldre gjutningar hade sprickor, olika nivåer eller tidigare lagningar som gjorde betongen ojämn i hållfasthet.
I den här typen av projekt kontrollerades underlaget noggrant efter rivningen, eftersom sättningar, svagt bärlager och felaktiga lutningar ofta visade sig först när konstruktionen var borta. Sortering av rivningsmassor var också en viktig del, särskilt när betong och armering skulle skiljas åt. Om ny trappa eller nytt entréparti skulle byggas efteråt blev ett rent och stabilt underlag avgörande för nästa steg.
- ✓ Rivning av gjutna trappor, vilplan och kantbalkar
- ✓ Sågning och bilning med hänsyn till fasad och sockel
- ✓ Friläggning och kapning av armering i etapper
- ✓ Utrensning av lösa massor och justering av underlag
- ✓ Sortering och bortforsling av betong och metall
Står du inför ett liknande arbete?
Beskriv projektet i formuläret här intill så går det att få hjälp med rätt typ av rivningsarbete.